Pannben

Kan vara dårskap

Vi ser upp till de människor som "har pannben". Som kan mata på, köra järnet, hålla ut lite till. Sällan reflekterar vi över att återhämtning och vila också hör till att vara disciplinerad.
En person med stark drivkraft och hårt pannben kan resa både till idioti eller till något fantastiskt. Om vi över tid bara kör på och håller ut lite till utan att uppmärksamma kroppsliga eller själsliga signaler så är det hårda pannbenet inte så mycket till hjälp. Om vi däremot strävar mot det mål vi har samtidigt som vi kommer ihåg vårt "varför" och är lyhörda för såväl kropp som själ så kommer vi ta oss framåt samtidigt som vi respekterar oss själva.
Vishet pratar vi inte så mycket om. Det är en dygd som blivit bortglömd och som fått ge plats åt ideal som att kunna jobba hårt och stå ut. Ibland behöver vi göra det, står ut. Men vishet är också eftersträvansvärt, och det behöver inte vara en motsättning till pannben, tvärtom. Om jag är lyhörd för min kropp och själ kan jag uppmärksamma det, påminna mig om mitt varför och ge mig själv det jag behöver för att fortsätta mot mitt mål.